Kollektivavtal

Kollektivavtal

Skriftliga avtal
Innehåll i ett kollektivavtal
Hur kommer ett kollektivavtal till?
Stridsåtgärder

Skriftligt avtal

Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare.Kollektivavtalet innehåller regler om anställningsvillkor och förhållandet i övrigt mellan arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalet ersätter ofta lagregler och har därigenom en ställning på arbetsmarknaden som kan liknas vid en lag.

Det viktigaste resultatet av att det träffas ett kollektivavtal är att
- Medlemmarna blir bundna av det kollektivavtal som deras organisationer träffar. Det betyder bl. a. att arbetsgivare och anställda inte kan träffa överenskommelser som strider mot avtalet, sådana överenskommelser blir ogiltiga.

- Fredsplikt gäller under den tid som avtalet gäller. Det innebär ett absolut förbud mot att vidta stridsåtgärder (t.ex. Strejk) för att åstadkomma ändringar i avtalet.

Innehåll i ett kollektivavtal

När en arbetstagarorganisation tecknar kollektivavtal med en arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare betyder det vanligtvis att man samtidigt tecknar flera avtal som reglerar olika saker på en arbetsplats.

Det som i vanligt tal kallas för ”kollektivavtalet” är avtalet om Allmänna anställningsvillkor. Det gäller i regel för samtliga på arbetsplatsen och omfattar oftast följande punkter:

• Anställningsformer
• Övertid, förskjuten arbetstid, restidsersättning med mera
• Semester
• Ledighet
• Sjuklön
• Föräldraledighet
• Uppsägning

Tillsammans med avtalet om allmänna anställningsvillkor finns även avtal om löner. Oftast finns det även kollektivavtal om medbestämmande, arbetstider, kompetensutveckling och pensions- och olycksfallsförsäkringar.

I avtalen står vilka som omfattas av avtalet och hur länge det gäller.

Hur kommer ett kollektivavtal till?

För att förändra eller teckna ett nytt Kollektivavtal måste arbetstagarorganisationen föra fram sina krav och diskutera/förhandla med en arbetsgivarorganisation eller en enskild arbetsgivare. Syftet med diskussionen/förhandlingen är att åstadkomma ett avtal om löner och allmänna anställningsvillkor.

Innehållet i ett befintligt kollektivavtal är inte statiskt utan förändras genom förhandlingar. Ett avtal gäller oftast mellan 1-3 år. Vilka områden som ska förhandlas bestäms utifrån de behov som finns hos både arbetsgivare och arbetstagare. Men det är många faktorer som kan påverka förhandlingarna kring ett avtal t.ex. vad som händer i vår omvärld. Bland annat kan politiska beslut leda till krav på ändringar i kollektivavtalen.

Stridsåtgärder

När en arbetstagarorganisation förhandlar om lön eller andra anställningsvillkor och inte får gehör för sina krav, kan den sista utvägen för att få igenom t.ex. en lönehöjning vara att varsla om konflikt, som i lagen kallas stridsåtgärder. Det kan gälla till exempel strejk eller övertidsblockad. En arbetstagarorganisation kan varsla om stridsåtgärder om det inte finns något gällande kollektivavtal och förhandlingar och medling inte har gett något resultat. Spontana strejker är inte tillåtna, utan en arbetstagarorganisation måste varsla arbetsgivarorganisationen och Medlingsinstitutet om strejken minst sju arbetsdagar i förväg.

Rätten till fackliga stridsåtgärder är skyddad i grundlagen och regler om fredsplikt och stridsåtgärder finns i MBL (Medbestämmandelagen).