Bodelning
Bodelning
När ett äktenskap, registrerat
partnerskap eller ett samboförhållande tar slut
ska man göra en bodelning. Bodelning kan också ske
under äktenskapet, det krävs alltså inte att
makarna separerar eller skiljer sig för att de ska kunna
bodela.
Huvudregeln i ett äktenskap är att makarna har s.k.
giftorätt. Det innebär att vardera maken i bodelningen
kan göra anspråk på hälften av värdet
av den andra makens tillgångar minus hans eller hennes
skulder. Vanligen tas tillgångarna upp till aktuellt
marknadsvärde.Sedan värdet av andelarna har
bestämts görs en lottläggning, vilket innebär
att egendomen fördelas mellan makarna. Vardera maken ska
få så mycket av egendom som motsvarar värdet av
makens andel av boet. I första hand ska vardera maken
få sin egen egendom intill värdet av sin andel. Den
make som äger mer än den lott han eller hon ska ha
efter bodelningen, får bestämma vilken egendom som ska
lämnas till andra maken. Ett alternativ är att betala
motsvarande belopp i pengar. För det fall att den ena maken
behöver bostaden bättre än den andra sambon, kan
han eller hon, om det är skäligt, få överta
bostaden eller hela hemmet. Den övertagande maken ska i
så fall i princip ersätta den andra maken för
värdet av det som övertas.Om makarna endast har enskild
egendom behöver någon bodelning inte göras
eftersom det inte finns något gemensamt att dela upp.
Reglerna för äktenskap och registrerat partnerskap
är identiska. Det som gäller för äktenskap
gäller alltså även för registrerat
partnerskap.
Tidpunkten för bodelning:
Bodelning ska
göras med utgångspunkt i
egendomsförhållandena den dag då talan om
äktenskapsskillnad väcktes eller, om äktenskapet
har upplösts genom den ena makens död utan att ett
mål om äktenskapsskillnad pågick, den dag
då dödsfallet inträffade.
Bodelning vid äktenskapsskillnad
Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ska ske
när äktenskapet har upplösts. Om någon av
makarna begär bodelning när ett mål om
äktenskapsskillnad pågår, ska bodelningen
förrättas genast.
Varje make är skyldig att tills bodelningen
förrättas redovisa för sin egendom och för
sådan egendom som maken har haft hand om men som
tillhör den andra maken. Makarna är även i
övrigt skyldiga att lämna de uppgifter som kan vara av
betydelse vid bodelningen. I bodelningen ingår endast
makarnas giftorättsgods. Innan delning sker ska makarnas
skulder beräknas och vardera maken tilldelas så mycket
av sitt eget giftorättsgods så att det täcker
skulderna. Om en makes skulder är större än hans
tillgångar så tillför denne ingen egendom till
bodelningen. En makes överskott efter avräkning av
skulder tillförs bodelningen för att sedan delas lika
mellan dem. Om en make t.ex. äger aktier värda 200 000
kr och har skulder om 100 000 kr ska alltså 100 000 kr
ingå i bodelningen.
Även privat pensionssparande ska ingå i bodelningen.
Livförsäkring ska ingå i bodelningen om den
är giftorättsgods.
När makarnas andel i giftorättsgodset bestämts ska
egendomen delas mellan makarna. Varje make har rätt att i
första hand få sin egen egendom eller den del av denna
som han önskar.
Bodelningsavtal
Bodelningen ska alltid slutföras skriftligen och
underskrivas av båda parterna som får ett exemplar
vardera av avtalet.
Bodelningen kan registreras vid domstol. I så fall ska
bodelningsavtalet och personbevis sändas till
tingsrätten.
Bodelningsförrättare
Om makarna inte kan komma överens om hur deras
tillgångar ska fördelas, kan de ansöka hos
tingsrätten att bodelningsförrättare utses.
Bodelningsförrättaren beslutar om vad som ska
ingå i bodelningen, hur tillgångarna ska
värderas och hur de ska fördelas mellan makarna.
Om en make inte är nöjd med
bodelningsförrättarens beslut kan maken överklaga
till tingsrätten.
Bodelning vid dödsfall
Om den ena maken har avlidit ska bodelningen förrättas
av den andra maken samt den avlidnes arvingar och eventuella
testamentstagare.
Vid bodelning i anledning av den ena makens död kan den
efterlevande maken begära att vardera maken ska
behålla sitt giftorättsgods. Bodelning sker då
inte.
Bodelning under äktenskapet
Bodelning kan ske under äktenskapet om makarna är
överens om detta. Detta görs vanligen för att
föra över egendom från den ene till den andre,
ibland för att minska den enes egendom i avsikt att
söka undvika anspråk från fordringsägare
eller barn utom äktenskap eller särkullbarn.
Bodelningen ska normalt ge lika behållning till båda
makarna sedan den genomförts. Det finns dock inte
något krav på att lika delning ska ske.
Om makar som har bodelat under äktenskapet senare skiljer
sig, får de bodela en gång till i samband med
äktenskapsskillnaden om inte all egendom är enskild
genom äktenskapsförord. Bodelning mellan samborEn
viktig skillnad jämfört med äktenskap är att
den enda egendom som ska delas är gemensamt
införskaffad bostad och bohag. Alla övriga
tillgångar behålls alltså av respektive
ägare och delas inte mellan de samboende om
förhållandet avslutas. Ett samboförhållande
upphör när de samboende flyttar isär, när
någon av de samboende avlider, ingår äktenskap
eller ett registrerat partnerskap. När ett
samboförhållande upphör skall den gemensamma
egendomen delas upp genom bodelning om någon av samborna
begär detta. En sådan begäran skall
framföras inom ett år efter det att
samboförhållandet upphört. Rätten att
begära bodelning går annars förlorad. Om ett
samboförhållande upphör genom att den ena sambon
avlider är det endast den efterlevande sambon som kan
begära bodelning. Om bodelning inte begärs senast vid
bouppteckningen går denna rätt förlorad. Den
egendom som skall delas upp mellan de samboende vid en bodelning
är bostad och bohag som de skaffat för gemensamt bruk.
En bostad som ägdes av en av samborna innan
samboförhållandet inleddes ingår
därför inte i en bodelning eftersom bostaden då
inte inköpts för gemensamt bruk. Samma gäller
för bohag och övriga inventarier. Värdet delas
därefter lika mellan de samboende. Genom ett samboavtal kan man
påverka en framtida bodelning genom att viss egendom
undantas från delning.
