Arbetsrättsliga lagar

Arbetsrättsliga lagar

Svensk arbetsrätt
Lagen om anställningsskydd (LAS)
Medbestämmandelagen (MBL)
Semesterlagen (SemL)
Arbetsmiljölagen (AML)

Svensk arbetsrätt

Arbetsrätten, är den del av lagstiftningen som reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. De arbetsrättsliga lagar som existerar i Sverige idag är i stor utsträckning ett resultat av initiativ från LO (Landsorganisationen) under tidigt 1970-tal, och utarbetades av de dåvarande socialdemokratiska regeringarna. Som ett resultat trädde ett stort antal lagar i kraft under mitten och slutet av 1970-talet; till exempel Medbestämmandelagen (MBL), Lagen om anställningskydd (LAS) och Förtroendemannalagen (FML). Anhängare av dessa lagar hävdar att de har demokratiserat svensk arbetsmarknad, medan kritiker säger att de gjort arbetsmarknaden byråkratisk och stel vilket lett till dålig sysselsättningsutveckling.
Vid tvister om arbetsrättens tillämpning drivs frågorna i Sverige till Arbetsdomstolen (AD), som är en partsdomstol (ledamöterna består av representanter från arbetsmarknadens parter), till skillnad från civilrätten som hanteras av Tingsrätten.

Lagen om anställningsskydd (LAS)

Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. LAS reglerar hur ett anställningsavtal ska gälla och vilka delar ett avtal ska innehålla. Huvudregeln i LAS är att ett anställningsavtal gäller tills vidare, det som vi i dagligt tal kallar fast anställning. LAS är också den lag som skyddar arbetstagare vid uppsägning och avsked. Lagen reglerar bl.a. uppsägningstider, hur besked om uppsägning ska skötas och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. Lagen är tvingande, men kan kompletteras genom kollektivavtal.
Länk till MBL

Medbestämmandelagen (MBL)

Syftet med Medbestämmandelagen (MBL) är att ge arbetstagarna medinflytande och medbestämmande i viktiga frågor. Det innebär att arbetsgivaren har dels en informationsskyldighet, dels en förhandlingsskyldighet.

Informationsskyldigheten innebär att arbetsgivaren ska ge löpande information angående verksamhetens utveckling produktionsmässigt och ekonomiskt liksom om riktlinjerna för personalpolitiken. Förhandlingsskyldigheten innebär att arbetsgivare är skyldiga att förhandla med arbetstagarparten innan beslut fattas i frågor som rör viktigare förändring av verksamheten eller av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare.

Att din arbetsgivare har kollektivavtal är en förutsättning för att inflytandereglerna i MBL ska gälla. Då är det den fackliga organisation som har förhandlingsrätten gentemot arbetsgivaren. Det är arbetsgivaren som fattar beslut men förhandlingsskyldigheten måste uppfyllas innan beslut fattas. Den fackliga organisationen har rätt att ta del av information, utreda och uttrycka sin mening innan beslutet fattas. Den fackliga organisationen har också möjlighet att kräva förhandling i andra frågor.

En annan viktig del  som MBL omfattar är rätten för både arbetsgivare och arbetstagare att verka för en förening (t.ex. ett fackförbund) och att utnyttja sitt medlemskap. Om engagemanget i föreningen påverkar någon negativt är det en kränkning av föreningsrätten och kan medföra skadeståndsskyldighet enligt MBL

Länk till MBL.

Semesterlagen (SemL)

Din semester regleras i Semesterlagen. Semesterlagen är en social skyddslagstiftning som tillkommit för att garantera arbetstagarna tid för vila och återhämtning.

Enligt Semesterlagen har du rätt till fem veckors semester. I kollektivavtalet kan det finnas regler om ytterligare semesterdagar Som huvudregel gäller att alla anställda har rätt till 4 veckors sammanhängande semesterledighet under perioden juni - augusti, den s.k. huvudsemestern.
Enligt lagen löper ett semesterår från den 1 april till 31 mars efterföljande år. Motsvarande period året före kallas för intjänandeår. För att få betald semester måste du alltså ha tjänat in denna. Det gör du året innan det år du tar semester.

Länk till Semesterlagen.

Arbetsmiljölagen (AML)

I Arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet.
Arbetsmiljön omfattar alla faktorer och förhållanden i arbetet:
- tekniska,
- fysiska,
- arbetsorganisatoriska,
- sociala samt
- arbetets innehåll.
Arbetsmiljölagen är allmänt hållen, men för många yrken och branscher finns det arbetsmiljöregler eller "föreskrifter" (AFS) som anger mer i detalj anger vad som gäller. De ges ut av Arbetsmiljöverket (www.av.se) och är lika bindande som lagen.

Länk till Arbetsmiljölagen .

Diskrimineringslagen

Den 1 januari 2009 trädde en ny Diskrimineringslag i kraft. Samtidigt inrättades en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som ska ha tillsyn över att lagen följs. Den nya lagen innehåller bland annat två nya diskrimineringsgrunder och diskrimineringsförbudens omfattning vidgas till att omfatta fler samhällsområden än tidigare.

Diskrimineringslagen omfattar förbud mot diskriminering inom i princip alla samhällsområden och för samtliga diskrimineringsgrunder. Den nya lagen ska motverka diskriminering på grund av

- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionshinder
- sexuell läggning
- ålder.

Lagen innehåller diskrimineringsförbud som gäller

- arbetslivet
- utbildningsverksamhet
- arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag
- start eller bedrivande av näringsverksamhet
- yrkesbehörighet
- medlemskap i vissa organisationer
- varor, tjänster och bostäder
- allmän sammankomst och offentlig tillställning
- hälso- och sjukvården
- socialtjänsten
- socialförsäkringen
- arbetslöshetsförsäkringen
- studiestöd
- värnplikt och civilplikt
- offentlig anställning.

Länk till Diskrimineringslagen.