Äktenskap

Försörjningsplikten mellan makar
Underhåll till f.d. make efter skilsmässa
Makarnas egendom och skulder
Giftorätt
Enskild egendom
Äktenskapsförord
Skilsmässa (äktenskapsskillnad)

Försörjningsplikten mellan makar

Enligt äktenskapsbalken skall makarna, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. I detta ingår vad som krävs i det gemensamma hushållet, mat, boende osv. I underhållet inbegrips även utgifter för personliga behov, t.ex. kläder, rekreation, studier mm. Grundtanken bakom den inbördes underhållsskyldigheten är att båda bör leva på samma standard. En make skall, om den andre maken inte klarar sin försörjning, skjuta till de pengar som behövs. Detta gäller även om makarna inte bor varaktigt tillsammans. Detta innebär bl.a. att makarnas plikt att försörja varandra fortfarande gäller under betänketiden efter att man ansökt om skilsmässa. Om den ena maken ägnar allt sitt arbete åt hemmets skötsel är detta att anse som den makens bidrag till underhållet.

Underhåll till f.d. make efter skilsmässa

Efter en skilsmässa är huvudregeln att varje make svarar för sin försörjning. Det finns dock undantag. I lagen anges att "Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till denna makes förmåga och övriga omständigheter." Vidare anges "Har den ena maken svårigheter att försörja sig själv sedan ett långvarigt äktenskap har upplösts eller finns det andra synnerliga skäl, har den maken rätt till underhållsbidrag av den andra maken för längre tid än som anges i andra stycket. Vid prövning av den rätten skall hänsyn tas till om den ena maken behöver bidrag för att skaffa sig pensionsskydd." Stadgandet om underhåll efter äktenskapsskillnad är avsett för klara undantagssituationer och skall tillämpas restriktivt. Man har i förarbeten och praxis uttalat att bidrag i allmänhet bör utgå bara under en omställningsperiod i syfte att ge den behövande maken möjligheter att genom utbildning och omskolning skaffa förvärvsarbete eller förbättra inkomsterna. Underhållsbidrag beror således helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Det är viktigt att komma ihåg att underhållsskyldighet till make efter det att en skilsmässa gått igenom bara förekommer i undantagsfall.

Makarnas egendom och skulder

Äktenskapet påverkar inte makarnas äganderätt till sin egendom eller deras ansvar för sina egna skulder. En man och en kvinna som gifter sig med varandra äger fortfarande var och en sina tillgångar. Det gäller egendom som man skaffat innan äktenskapet men också egendom som skaffas under äktenskapet. Det är först vid en bodelning som giftorätten aktualiseras.
Huvudregeln är att makarna var och en ansvarar för sina egna skulder. Dock kan en make bli påverkad om den andre maken har skulder som medför att en utmätning i det gemensamma hemmet blir aktuell. Då måste den maken som inte har skulder kunna bevisa att det är hans/hennes tillhörigheter och inte den andre makens, eller att det råder samäganderätt.

Giftorätt

När man ingår äktenskap får makarna giftorätt i den andra makens egendom. Giftorätt är inte samma sak som äganderätt, utan rätt till halva värdet av den andra makens egendom i samband med skilsmässa eller när en av makarna dör, se avsnittet om bodelning. Då ska värdet av makarnas giftorättsgods läggas samman och, efter avdrag för skulder, fördelas mellan dem. Normalt får makarna hälften av var av det gemensamma giftorättsgodset. Giftorätten kan uteslutas genom att egendomen omvandlas till enskild egendom, vanligast genom sker detta genom att man upprättar ett äktenskapsförord.

Enskild egendom

En make kan ha enskild egendom. Detta innebär att den andre maken saknar giftorätt i egendomen. Sådan egendom kan den andre maken aldrig göra anspråk på vid en skilsmässa. Enskild egendom kan förordnas att vara sådan genom äktenskapsförord eller genom att detta bestäms i testamente eller vid gåva. Om någon av makarna har fått ett arv eller en gåva med förbehållet att det ska utgöra enskild egendom ingår detta alltså inte i bodelningen.

Äktenskapsförord

Genom att skriva ett äktenskapsförord kan makar eller blivande makar bestämma att egendom som annars skulle vara giftorättsgods i stället ska vara enskild egendom. Äktenskapsförordet är ett avtal mellan makarna eller de blivande makarna. Eftersom äktenskapsförordet är ett avtal, måste båda vara överens om att ingå avtalet. Vanligen innebär ett äktenskapsförord att all egendom som makarna äger eller senare kommer att äga ska vara den ägande makens enskilda egendom eller att viss egendom ska vara enskild egendom. Ibland kan man vilja bestämma att all egendom man har med sig när man gifter sig ska vara enskild egendom, och inte delas vid bodelning, men att all egendom som man förvärvar under äktenskapet ska vara giftorättsgods. Ett äktenskapsförord skall vara skriftligt och undertecknas av makarna eller de blivande makarna. Däremot krävs inte längre att det bevittnas. För att äktenskapsförordet ska gälla måste det registreras vid en tingsrätt.

Skilsmässa (äktenskapsskillnad)

Vill båda makarna skiljas och är överens om villkoren sänder de en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten. Vill bara den ena maken skiljas, kan han/hon begära äktenskapsskillnad genom att sända en ansökan om stämning till tingsrätten. I stämningsansökan yrkar maken att tingsrätten dömer till äktenskapsskillnad mellan honom/henne och den andra maken. Ansöker bara den ena maken om äktenskapsskillnad sänder tingsrätten ansökan till den andra maken som ska meddela hur han eller hon ställer sig till begäran om äktenskapsskillnad och andra eventuella yrkanden i stämningsansökan. Tingsrätten kan också kalla parterna att komma personligen till domstolen och lämna besked om sina ståndpunkter vid en muntlig förhandling.

Under vissa omständigheter krävs en särskild betänketid på sex månader innan äktenskapsskillnad kan komma till stånd. Detta gäller 1) om makarna begär det, 2) om endast en av makarna vill skiljas, eller 3) om make bor tillsammans med eget barn under 16 år som står under makens vårdnad. I ditt fall gäller alltså en betänketid på sex månader. Tiden börjar löpa när yrkandet om äktenskapsskillnad delges den andre maken. Att betänketiden löpt ut innebär inte automatiskt att det blir en skillnadsdom, utan detta måste yrkas hos domstolen inom ett år från det att betänketiden började löpa. Bodelning behöver inte göras förrän det finns en dom på äktenskapsskillnad men kan göras redan under betänketiden.